Föreningslivet behöver ge mer än det tar

Pernilla Howard
Therese Sunngren-Granlund

I Finland finns det för närvarande drygt 100 000 registrerade föreningar. I medeltal är varje finländare medlem i ungefär tre föreningar, vilket innebär att föreningsverksamheten är något som påverkar de allra flesta av oss på ett eller annat sätt.

Faktum är att föreningar idag har en samhällsbärande funktion och många av de aktiviteter som ordnas runtom i vårt samhälle är möjliga tack vare frivilliga arbetsinsatser. Utan föreningar som ser till att vi får utöva våra intressen såsom gitarrspel, fotboll och konst skulle vår vardag inte vara lika meningsfull. Utan amatörteatrar, körkonserter och loppisrundor skulle vår fritid inte vara lika nyanserad. Risken är att vi tar all denna verksamhet för given. Men vad händer i ett samhälle där allt fler börjar klaga på tidsbrist och talkoandan övergår i förväntan på ersättning? Kommer föreningarna att kunna leva kvar?

Projektet FöreningsKICK

Projektet FöreningsKICK (2016-2018) är finansierat av Leader Aktion Österbotten och Svenska Kulturfonden och drivs av yrkeshögskolorna Centria (projektägare) och Novia. Projektets syfte är att stärka föreningsverksamheten i svenska Österbotten. Eftersom så mycket press sätts på tredje sektorn i dagens samhälle har föreningslivet ofta börjat kännas som ett andra jobb, och många pratar om att man måste ”ställa upp” och ”dra sitt strå till stacken”. Målet med projektet är att hjälpa föreningar hitta tillbaka till glädjen i verksamheten och ge dem konkreta verktyg för föreningsutveckling. Genom att stärka föreningar kan vi trygga deras viktiga roll i vårt samhälle.

Under projektets gång har vi arbetat med och intervjuat tiotals föreningar och talat med kultur- och fritidssekreterare i svenska Österbotten. Det har gett oss en bild av hur föreningslivet ser ut idag och vi har kunnat konstatera att många föreningar stöter på samma utmaningar. När projektet FöreningsKICK drog igång var hypotesen den att föreningarnas största utmaning är ekonomin. Det har visat sig vara en felaktig hypotes. Visst är ekonomin problematisk i vissa fall, men det finns större utmaningar, och den största av dem alla verkar vara att skapa en vi-anda i föreningen. Ifall vi-andan saknas, viljor går isär och engagemang inte finns är det svårt att få något annat att fungera överhuvudtaget, men ifall medlemmarna trivs tillsammans och känner att de strävar efter samma mål, så hittar man lösningar på det mesta.

För att veta hur vi inom projektet skulle kunna stärka föreningsverksamheten behövde vi få en bild av var stöd behövdes. Några av de vanligaste bekymren för föreningar har visat sig vara att rekrytera nya medlemmar och aktivera dem man redan har, att skapa långsiktigt engagemang, att känna till målgruppens behov och önskemål, rollfördelning i styrelsen, generationsskiften och marknadsföring.

Vi har kunnat konstatera att kärnan ofta ligger i bristande kommunikation. Därför har vi inom projektet lagt stor fokus på hur man kan förbättra både föreningens interna och externa kommunikation. Men för att veta vad det är man ska kommunicera behöver man veta vad man står för, vart man vill nå och hur man når dit.

Man behöver alltså ha en tydlig strategi. Resultatet är att vi under projektets gång skapat verktyg som föreningar kan använda sig av för att tillsammans utveckla sin strategi, sin interna kommunikation och sin externa kommunikation. Dessa verktyg har vi sammanställt på något vi kallar en ”verktygsduk”, dvs. en stor plansch som föreningsmedlemmar samlas runt och fyller i tillsammans. Designen i sig förutsätter med andra ord att man sätter sig ner kring samma bord och diskuterar, vilket vi under projektets gång har insett att är en viktig förutsättning för att föreningar ska ha en chans att vidareutvecklas.

Vikten av tydlig och positiv kommunikation

Kommunikation finns överallt och äger rum hela tiden. Också att inte kommunicera kan tolkas som ett budskap. Eftersom vi alla dagligen kommunicerar borde vi alla också vara experter på det, men faktum är att kommunikation inte alltid är enkelt och missförstånd ofta uppstår, bl.a. på grund av förväntningar, erfarenheter, kulturskillnader och liknande. Därför är det väldigt viktigt att föreningar är tydliga i sin kommunikation. Inom föreningen är det speciellt viktigt att kunna kommunicera kring förväntningar och rollfördelningar, för att undvika besvikelser och slitningar mellan medlemmar.

Man behöver också fundera kring vilken attityd som avspeglas i kommunikationen. Är glaset halvtomt eller halvfullt? Är man glad över alla som kommer på talko, eller besviken på att det inte kom fler? Är man nöjd över det lilla understödet man fick, eller bitter på alla avslag? Det gäller att lägga fokus på den positiva kommunikationen, uppmuntra varandra och se ljuspunkterna i verksamheten.

Vad gäller extern kommunikation är det minst lika viktigt att vara tydlig. Många föreningar säger exempelvis att de vill ha mera medlemmar, men syns de i de forum där potentiella medlemmar finns? Och ifall någon visar intresse för deras förening, vet de då hur de ska ta emot nya medlemmar? Många föreningar är för otydliga i sin kommunikation. Det räcker inte att säga ”kom med någon gång”, utan man behöver ange exakt tid och plats, och förklara vad som förväntas av nya medlemmar.

Medvetna val behövs

Under detta projekt har vi kunnat konstatera att det sällan finns en enkel metod som fungerar för alla föreningar – i så fall skulle knappast bekymmer finnas i föreningsvärlden. Om vi skulle kunna säga i vilka forum man ska synas, hur ofta man ska ha kontakt inom styrelsen, eller hur långa möten man ska ha, skulle vi helt enkelt göra en handbok med svaren på alla frågor. Men faktum är att alla föreningar själva behöver fundera på vad som fungerar för just dem och deras målgrupp. Det är viktigt att man gör medvetna val och inte handla slentrianmässigt eller göra som det alltid har gjorts utan att veta varför.

Det är det här projektet FöreningsKICK vill hjälpa föreningar med. Vi ger föreningar verktyg för att kunna diskutera sig fram till vilka lösningar som fungerar för just dem och medvetet skapa ramar för sin verksamhet. Förhoppningen är också att vi påminner föreningarna om att föreningsliv ska vara givande. I vårt stressiga samhälle är det lätt att skylla på tidsbrist när någon ber en engagera sig i en förening, men ofta är det ju så att tiden räcker till det som man prioriterar. Men varför skulle man prioritera något som inte är givande, som tar mer än det ger? Därför behöver föreningar satsa på att skapa en positiv kommunikation och vi-anda. På så sätt vill människor vara med, erbjuda sin tid och talkokraft. Och då kommer också de positiva resultaten.

Mer information om projektet FöreningsKICK, samt verktygsduken som beskrivs i texten, hittar ni här: www.allegroink.fi/foreningar.

Pernilla Howard
Projektledare för FöreningsKICK
Yrkeshögskolan Centria
040 808 6649
pernilla.howard@centria.fi