Därför svenska

Ur lagstadgad synvinkel är det viktigt att hålla rätt nivå på svenskan. Då dessutom samarbetet med Sverige ökat på nationell nivå är det ytterst viktigt att det finns personer som kan kommunicera på svenska. Förutom juridiskt är Finland och Sverige också ur ett kulturellt perspektiv likadana.  

För att behålla samma nivå i undervisningen och för att nå de lagstadgade målen finns det mycket stöd som yrkeshögskolan Centria och lärarna i Centria erbjuder. Vår önskan är att ni ser det fina i helheten som goda kunskaper i svenska för med sig. 

Samarbetsgruppen Hoppet ordnar årligen en vårträff där svensklärare från olika högskolor möts. I år firade Hoppet 15-årsjubileum och träffen anordnades på Hanaholmen i Esbo 20–21.5.2024. Den här gången deltog 14 lärare från nio olika yrkeshögskolor.

Under årets vårträff diskuterades det aktivt bland annat om olika stödmetoder i svenskundervisningen. Det konstaterades att behovet av stöd har ökat. Under våren 2024 uppmärksammade media detta och det finns studier som visar att kunskaperna i svenska försvagats.

FM Eero Talonen har i sin doktorsavhandling undersökt hur elevers kunskaper i svenska utvecklas mellan årskurs 7 och 9. I undersökningen framgår även förändringen i elevernas attityder och motivation för svenskundervisningen samt utvecklingen av deras muntliga färdigheter. Resultaten visar att attityderna är positiva i åk 7 men att attityderna försämras mot slutet av grundskolan. De muntliga färdigheterna utvecklas endast för en del av eleverna, vilket innebär att många har svaga eller obefintliga kunskaper i muntlig kommunikation. (Talonen 2024, 7.)

Högskolelärare i svenska märker att attityderna som studerandena har med sig är en viktig byggsten, och dessa har avgörande betydelse för hur språkstudierna på yrkeshögskolan lyckas. Att befrämja positiva attityder till svenska språket redan i grundutbildningen är därför viktigt, och några konkreta exempel på verktyg och metoder för detta lyftes fram på vårträffen.

Nätverket Svenska nu, som höll en inspirerande presentation på vårträffen i Esbo, jobbar speciellt med att motivera och inspirera finskspråkiga unga i Finland att vilja och våga använda svenskan. Detta kan ske genom kulturupplevelser, inspirerande läromaterial, möten med aktörer från Sverige eller Svenskfinland och olika slags workshoppar till exempel med svenskspråkiga kändisar eller artister. Som lärare fick vi exempel på hur man kan utnyttja materialet på Plugga nu-sidorna i undervisningen, även på högskolorna. (Svenska nu 2024.)

Leelo Keevallik från Linköpings universitet föreläste om bland annat hur språket är till för interaktion och hur man tillsammans skapar betydelser till exempel genom kroppsspråk då man möts. Det kom fram hur avgörande de mänskliga möten är i språkinlärningen, och i dagens värld då AI och virtuella lektioner eller nätkurser hör till vardagen för högskolestuderandena står pedagogerna inför en intressant och utmanande ekvation. Ifall man inom grundutbildningen satsar på äkta interaktionssituationer och ger eleverna möjlighet att vänja sig vid att använda både svenskan och kroppsspråket frimodigt kan det i bästa fall avspegla sig i språkstudierna på yrkeshögskolan. Tyvärr tycker vi oss just nu se den motsatta situationen, det vill säga att kunskaperna i svenska på yrkeshögskolorna idag generellt sett är sämre än tidigare, så att utveckla metoderna och befrämja positiva attityder är viktigare än någonsin.

Varför behöver man då kunna svenska i Finland? På vårträffen blev vi påminda om vad svenskans ställning som officiellt språk i Finland innebär i praktiken. Christine Cotzev, som jobbar som specialsakkunnig på Svenska Finlands folkting föreläste om språkliga rättigheter och rätten till vård och service på svenska. Folktinget arbetar för en levande tvåspråkighet i Finland, befrämjar det svenska språket ställning och ett tolerant språkklimat samt bevakar att de svenskspråkigas rättigheter tillgodoses (Folktinget 2024). Att kunna uppfylla språklagen kräver tillräckligt med arbetskraft som kan betjäna på svenska, vilket är en viktig orsak att satsa på kunskaperna i svenska bland högskolestuderande. Utöver det ger kunskaper i svenska naturligtvis många andra fördelar, så som möjlighet att ta del av det mångsidiga nordiska kulturutbudet och olika typer av nordiskt samarbete på fritiden och i professionella sammanhang.

Möjligheterna som kunskaper i svenska ger är också en sak som lyfts fram i föreställningen Miksi svenska? som framförs på Svenska teatern i Helsingfors. Deltagarna på vårträffen fick äran att träffa Mikael Andersson, som varit fast anställd på Svenska teatern sedan år 1998 och ser sig själv som en “finlandssvensk missionär”. Tidigare har han också framfört monologen Hurra en hurri, som setts av totalt 42 000 personer under 500 föreställningar. Vidare har han också bland annat arbetat som sjukhusclown, och jobbar gärna mot fördomar och rasism. Istället vill han med glimten i ögat lyfta fram betydelsen av respekt för varandra och att kunna kommunicera på olika språk.

Föreställningen Miksi svenska? är interaktiv och riktar sig speciellt till finskspråkiga ungdomar i slutet av grundutbildningen eller på andra stadiet. Den exakta utformningen av föreställningen beror på publikens kunskaper i svenska, men alla får möjligheten att reflektera kring sina egna attityder. Bakgrunden till svenskan i Finland lyfts fram, och eleverna uppmuntras att använda så kallad pokkaruotsi. Ordet kan ses som en motreaktion till det negativa pakkoruotsi som används av de som motsätter sig obligatorisk undervisning i svenska i de finskspråkiga skolorna. Enligt Yle (2023) var Roosa Meriläinen den som först började använda begreppet pokkaruotsi, som alltså innebär att man frimodigt vågar använda språket man har lärt sig i skolan, även om man inte kan flytande svenska. Det här med att våga göra misstag och att känna sig trygg med att använda svenska trots att språkkunskaperna inte är så starka är något som vi lärare i svenska uppmuntrar och stöder helhjärtat – den här fina pokkaruotsi-attityden vill vi gärna sprida ännu mera!

Presentationerna och diskussionerna under vårträffen tar vi med oss till vårt dagliga arbete på högskolorna. Lärarna har redan länge jobbat med attityder och muntliga färdigheter i svenska. Studerande som behöver extra stöd beaktas i och utanför undervisningen. Innan studerandena påbörjar sina studier vid yrkeshögskolan Centria gör de ofta ett nivåtest i svenska. Om resultatet är svagt eller nöjaktigt uppmanar vi studerandena att välja den fritt valbara studieperioden “Repetera svenska”. Studieperioden omfattar tre studiepoäng och den erbjuds för både dagsstuderande och flerformsstuderande.  Deltagarantalet i studieperioden är högt bland Centrias studerande. Studieperioden fokuserar en hel del på grammatik och meningsbyggnad, men också på småprat och uttal.

Skills Centria är också en form av stödfunktion. Här kan studerande få privat- eller smågruppsundervisning i svenska. Till skillnad från Repetera svenska finns det inget färdigt material. Studerandena har olika behov av stöd. En del behöver hjälp och stöd inför en tenta medan andra behöver hjälp med hemuppgifterna. Den studerande som kämpar med svenskan behöver inte göra det ensam. Vi svensklärare hjälper på alla sätt vi kan.

De obligatoriska studierna i svenska omfattar sex studiepoäng i yrkeshögskolan Centria. Studieperioderna är två till antalet á tre studiepoäng. Den ena studieperioden fokuserar på skriftlig kommunikation medan den andra fokuserar på muntlig kommunikation.

Studierna och stödet i svenska som erbjuds på Centria ger studerandena möjlighet att förbättra sina kunskaper i svenska under studietiden, och förhoppningsvis ger de även studerandena motivation att fortsätta använda språket både på fritiden och i arbetslivet efter examen. De grundläggande attityderna till språket spelar dock en stor roll, och där ser vi att svenskan, det nordiska samarbetet och kulturen behöver lyftas fram på ett mångsidigt och inspirerande sätt i finskspråkiga skolor. Vi vill förmedla att svenskan är rolig, viktig och att det alltid lönar sig att satsa på språkkunskaper!