Sara Kåll-Fröjdö
Maria Hofman-Bergholm
Intresset för naturturism och utomhusaktivitet har ökat under de senaste åren. De nordiska länderna har mycket att erbjuda inom naturturism och naturföretagande tack vare de orörda naturområden som ännu finns kvar här. Nu deltar ett antal naturföretagare i Österbotten och Västerbotten i ett forskningsprojekt med fokus på naturens hälsoeffekter och hållbart företagande. Ett av målen med projektet är att hjälpa naturföretagare att göra sin verksamhet hållbar såväl ekologiskt som ekonomiskt, socialt och kulturellt. En naturföretagare har naturen som sitt arbetsfält och de flesta naturföretagare är redan, medvetet eller omedvetet, ambassadörer för hållbarhet, natur- och kulturarv. Man kan använda storytelling dels i marknadsföringssyfte men också för att lyfta fram t.ex. hållbarhet eller varför inte kulturarv, eller vad sägs om att följa en naturföretagare i ”Häsigubbins” spår?
Projektet Nordic Nature Health Hub (Hubben) är ett treårigt utvecklingsprojekt som pågår under åren 2018-2021. ”Hubben” kommer att vara en nordisk plattform för forskning och utbildning inom natur och hälsa. Projektets mål är bland annat att göra regionen känd för sin hälsofrämjande natur och sina etiskt ansvarsfulla naturföretagare. Målet är också att genom att skapa en ”informations-hub” hjälpa naturföretagare att enkelt hitta information, kunskap och aktuell forskning om naturens hälsofrämjande egenskaper. Projektet utvecklar ett antal verktyg för naturföretagare för att underlätta ett hållbart och hälsofrämjande företagande. Bland dessa verktyg finns t.ex. en naturhälsokarta där man kan finna områden som stöder hälsa och återhämtning, en applikation där man kan registrera sina naturupplevelser på kartan och en guidebok för så väl blivande som redan befintliga naturföretagare.
Projektets guidebok utvecklas för att hjälpa naturföretagare att göra sin verksamhet hållbar såväl ekologiskt som ekonomiskt, socialt och kulturellt. Guiden innehåller forskning och fakta kring hållbarhet och naturens betydelse för välmående. Faktarutor och forskning kommer att varvas med goda exempel från naturföretagare i Österbotten och Västerbotten. För att skapa guideboken genomförs intervjuer med projektets referensföretagare för att få fakta och information om hur det är att vara naturföretagare, hur de arbetar, samt om det finns saker de önskar få mera information och kunskaper kring.
Johan Tonberg och Outside Kallan
Johan Tonberg som har företaget Outside Kallan och är en av referensföretagarna i Nordic Nature Health Hub har programmet Mind & Nature. Han berättar att allt fler av hans kunder är intresserade av avslappnings- och närvaroövningar i naturen. Också professionella inom vården, som psykologer, har varit intresserade av programtjänster i naturen. Ännu har Outside Kallan inte inlett samarbete med vård- och hälsovårdstjänsterna, men möjligheten finns. För Johan är naturen en samarbetspart, inte en kuliss. Under Mind&Nature får naturen tala för sig själv. ”Det är klart, nog kan man ju göra de här samma övningarna i en gymnastiksal, more or less. Men det blir inte samma sak, nä”. Johan pratar om den känsla som dyker upp när en stor grupp människor sitter utspridda i terrängen, och det är alldeles, alldeles tyst. Han liknar den med den gemensamma stunden av tystnad, när dirigenten höjt taktpinnen, före kören börjar sjunga och huden knottrar sig.
Som naturföretagare är Johan inte bara företagare, utan också ett slags ambassadör för vårt kultur- och naturarv. Och kulturarv finns det gott om i trakterna. Skärgården är full av historier: ”Far man ut till Öuran så är det väldigt mycket historia där. Samma sak på Tolvmangrundet”. Det finns fler boningsgropar, fiskeställen och lotsplatser, historier om vapensmuggling och vrak. Och så ”Häsigubbi”, spöket på Hälsingön, förstås. För Johan är det viktigt att hans verksamhet lämnar så lite spår som möjligt, och att relationerna till markägarna och de som har stugor ute på öarna hålls goda.
Naturens hälsoeffekter då? Johan säger att för honom är naturens hälsoeffekter odiskutabla, för att han ser det själv, hela tiden. Men hur får man det beskrivet trovärdigt åt andra? ”De flesta kommer ju inte att säga emot, om du säger att friluftsliv är bra för dig – men det är skillnad mellan det man tror, men inte vet”. Det behövs något mätbart, för att ge tyngd och substans i det man säger – forskning.
Ida Holmström och Naturskafferiet
Ida Holmströms företag Naturskafferiet är ett ungt företag, knappt ett år gammalt. Det kom till när Ida fick tid och möjlighet att satsa på det hon redan funderat på och drömt om i många år. Inom företaget håller hon kurser och föreläsningar om att använda örter, om trädgårdsodling, samt skogskraft med fokus på naturens hälsofrämjande effekter. I samband med en mathantverkskurs som hon deltog i gjorde hon en sida på Facebook, och via den började det snart trilla in förfrågningar om att själv dra kurser. ”Det formade sig själv på något sätt”, säger Ida om att starta och börja utforma sitt företag. Startbidraget har gjort att hon kan ta sig tid för att bygga upp verksamheten.
Ida arbetade tidigare med nyanlända barn och ungdomar och använde naturen som ett arbetsredskap i sitt jobb, när det fanns möjlighet till det. Som arbetsredskap såg Ida tydligt hur naturen hade en lugnande effekt. ”Det kunde vara sådana situationer som krävde väktare”, berättar hon, ”men vi hoppade i bilen och körde till havet. Fungerade inte havet så hoppade vi i bilen och for till nästa ställe”. Vissa platser fungerade med vissa personer, det gällde bara att hitta ”rätt” ställe. Och för alla fungerade inte natur, för någon kunde fotboll eller en löprunda fungera. Men för den som haft en upplevelse av att kunna lugna ner sig, så fanns en större beredskap av att fråga efter samma sak igen: ”Kan vi inte fara till havet igen?”, frågade personen som märkt att hen mår bra där. Vi reflekterar en stund över det viktiga att kunna handleda människor att fundera över vilka naturmiljöer de kan använda till självreglering, avslappning och välmående. Kulturskillnader gör att man måste vara lyhörd, det finns till exempel sådana som kan vara rädda för att gå på en skogsväg med skog båda sidor – för de tror det finns onda saker i skogen.
Ulrika Fellman och Kompassen
Ulrika Fellmans intresse för naturens hälsoeffekter väcktes för ungefär tio år sedan, när hon gick en vildmarksguideutbildning vid dåvarande Kronoby folkhögskola, numera Kvarnen. Före det hade hon ingen friluftsbakgrund alls. ”När jag gick i Kronoby så insåg jag att det här mår jag otroligt bra av. Jag hade aldrig mått så bra, fram till dess i mitt liv – då jag fick vara ute i naturen på tur, vara fysiskt aktiv, vara med andra människor som hade samma intresse och få liksom utmanas och utvecklas som person. Det var väldigt mycket – det var inte enbart den här naturkontakten, eller att få vara i naturen. Då insåg jag att det här mår jag bra av, det här vill jag göra mer av och det här vill jag ge till andra också”. Efter vildmarksguideutbildningen kände Ulrika att hon ville studera ännu något, för att ha mer att stå på och läste en kandidatutbildning inom mentalt välmående i Skövde. Efter den hittade hon SLU:s masterprogram i miljöpsykologi och visste genast att den utbildningen, den var precis det hon var intresserad av.
Ofta börjar Ulrika med en föreläsning, och berättar om hur naturen påverkar oss. Sen tar hon sina kunder ut i skogen och gör mat och upplever naturen, t.ex. med hjälp av närvaroövningar och hängmattehäng. Ulrika varvar naturupplevelse och kunskap om hur naturen påverkar vårt mående, såväl fysiskt som mentalt, med positiv psykologi: ”Vi har till exempel haft fokus på samtalsövningar eller andra övningar hämtade från positiv psykologi. Men jag brukar också alltid lyfta fram att naturen ju inte är den enda ensamma lösningen på ett illamående eller på att må bättre. Jo, jag tror att vi människor absolut behöver naturen, men att den sociala kontexten är minst lika – om inte ännu viktigare. Naturen är fantastisk, ja, helt underbar som miljö att må bra i – men det är inte bara det man mår bra av. När man själv upplever naturen som väldigt helande och välgörande, så är det lätt att tolka alla artiklar, alla studieresultat man läser som att… Yes, att vara i naturen är det bästa man kan göra! Mår du dåligt, så gå ut i naturen, absolut, men jag skulle aldrig liksom ge det som enda råd, på något sätt – för vi och vårt välmående är så mycket mer komplicerade än så”
Fäboda Experience
Bakom namnet Fäboda Experience finns en trio: Jonas Harald, Patrik Brännkärr och Ida Kronholm. Företaget startade med en tanke på området Fäboda, med en vision att paketera området bättre och använda sig av de otaliga positiva associationer som finns kopplat till Fäboda som område och fenomen. ”Vi heter Fäboda Experience, men vi är inte bundna till en speciell plats”, berättar Patrik, ”Fäboda Experience väljer platser som passar kunden transportmässigt, istället för att flytta kunden. Vi vill jobba så nära kunden som möjligt. Och hålla fotavtrycket så litet som möjligt. Vi har ett naturnära arrangemang som kärna i vår verksamhet – men vi kan göra vår grej egentligen var som helst där kunden finns”.
Målgruppen för Fäboda Experience är först och främst företag och organisationer. Fäboda Experience erbjuder helhetslösningar, paket, inom HR. ”När en kund tagit kontakt och kommit fram till ett visst koncept och en viss omfattning – så har vi ett behov”, berättar Patrik. ”Vi tar in underleverantörer – det har varit vårt grundkoncept, vi ser inte att vi själva ska kunna allt. Vi är mer som en koordinationsgrupp och ser till att budskapet vi sålt in följs, att samarbetsparterna känner till förväntningarna på dagen och hurudan grupp vi arbetar med. Slutkunden får en faktura”. ”Vi tänker inte att vi arbetar med naturturism, utan det är människan, individen, gruppen vi arbetar med – personalutveckling”. Gärna arbetar man med kunden i en längre process: ”Vi vill komma bort från rekreationsdagsstämpeln, man når inte en förändring om man har en dag med en grupp människor. Man gör vissa saker vid det första tillfället, sen om man tar en uppföljning några veckor senare, så kan det ha hänt en hel del i kommunikationen mellan människor”. ”Vi vill verka så naturnära som möjligt, i så teknikfri omgivning som möjligt” säger Patrik, ”så vi pratar om ”Green HR. Det är HR, personalutveckling – men grönt”.
Vi pratar en hel del om hur naturen som omgivning lättar på hierarkier och gör att individer lättare frigör sig från sina invanda roller. ”Det är lättare att öppna sig i en naturomgivning. Det är exceptionellt stor skillnad mellan ett traditionellt kontorslandskap och naturen” påpekar Patrik, ”Stämningen kan man ju känna av, i början när gruppen kommer och sen när vi slutar. Det är helt annorlunda. Det är helt unikt det här samspelet, och hur hierarkier minskar i betydelse. Man har mött varandra, man är i en helt annan sinnesstämning”. ”Många av övningarna går in på självkännedom – hur är man verkligen, hur når man potentialen man har inom sig, och vad är man verkligen bra på. Det kan bli känslomässigt stort, man är väldigt nära och har lättare att öppna sig” tillägger han, ”Var når man den största förändringen, om inte i en naturomgivning istället för att vara inne i företagsutrymmen”
Sammanfattning
Hittills kan vi konstatera att naturföretagare inte utgör en homogen grupp, de som intervjuats under vårvintern 2020 för guideboken har alla nischat in sig på vitt skilda målgrupper. Det de har gemensamt är naturen som arbetsplats, samt att naturföretagandet ofta är en bisyssla.
En genomgång av forskning kring naturföretagande och hållbarhet har också gjorts för utformande av guideboken. Med utgångspunkt i forskningen kan man konstatera att lönsamhet, miljöhänsyn och samhällsengagemang är viktiga faktorer som bör genomsyra ett hållbart företagande. Det betyder att man som företagare försöker minska sin klimat- och miljöpåverkan, erbjuda goda arbetsförhållanden och respektera rättigheter. Företagsintervjuerna finns i sin helhet på www.luke.fi/hubben.
Info om projektet
Projektet Nordic Nature Health Hub är ett treårigt utvecklingsprojekt som under 2018-2021 finansieras av EU Interreg Botnia-Atlantica i samarbete med Region Västerbotten och Österbottens förbund. Projektets samarbetsparter kommer från Österbotten i Finland och Västerbotten i Sverige. Projektet koordineras av Naturresursinstitutet LUKE och Centria är en av samarbetsparterna. I projektet medverkar också ett antal referensföretagare från både Sverige och Finland.
Sara Kåll-Fröjdö
FUI-expert
Centria Yrkeshögskola
tel. 040 487 9634
Maria Hofman-Bergholm
FUI-expert
Centria Yrkeshögskola
tel. 040 356 3305
