Det finns hopp

Jenny Jansson

Vad är ett modersmål? Hur fungerar studier på distans i Sverige? Hur kan man jobba mer interkulturellt? Vad menas med transspråkande? Vilka metoder fungerar för att undervisa grammatik? Det här är några av de ämnen som presenterades och diskuterades under Hoppets vårträff i Falun, Sverige, i mitten av maj 2022.

Hoppet är en riksomfattande samarbetsgrupp för svensklärare vid yrkeshögskolorna i Finland. Gruppen vill främja svenskundervisningen vid läroanstalterna genom att öka lärarnas färdigheter och samhörighet. Ett sätt på vilket man gör detta är genom att ta del av det som händer inom fältet i Norden och även besöka orter där svenskan får användas naturligt.

Högskolan Dalarna

Högskolan Dalarna är en medelstor högskola som ligger i mellersta Sverige. Utmärkande för högskolan är en nära kontakt med studerandena och att skolan går i täten för nätburen undervisning. Som lärare vid Yrkeshögskolan Centria var det mycket intressant att se hur man utformat undervisningen på distans, eftersom även vår flerformsundervisning är populär. Det blev tydligt att en aktiv närvaro krävs av studerandena och mycket arbete görs innan de träffar som hålls online. Inom språkundervisningen ordnas seminarier ofta i rätt små grupper om tolv personer, för att alla ska ha möjlighet att komma till tals och visa sitt kunnande. Läraren har således god möjlighet att handleda studerandena och ge en god undervisning.

Flerspråkighet och minoritetsspråk

När det gäller flerspråkighet kan man märka att det finländska samhället delvis har ett naturligt försprång i att ta minoritetsspråk i beaktande. Svenskan har länge haft samma status som finskan och i flertalet kommuner används två språk naturligt sida vid sida. Sverige har fem erkända minoritetsspråk, vilka kan användas i kontakt med myndigheter och vilka bör synas i samhället. Utvecklingen i att stärka minoritetsspråkens ställning pågår fortfarande. Man kan fråga sig om Finland här borde ta modell av det västra grannlandet och ge fler språk status som minoritetsspråk i vårt land. Nathalie Andersson, adjunkt i svenska som andraspråk, föreläste kring dessa teman.

Förkunskaperna varierar

Under Hoppets träffar kommer ofta studerandenas förkunskaper i svenska till tals. I både Finland och Sverige ser man att kunskapsnivån sjunkit för genomsnittet. Frågan är hur vi kan svara på det här. Elisabeth Odevik, ajdunkt i svenska som andraspråk vid Högskolan Dalarna, uttryckte sig så här: ”Vi kan inte justera våra krav bara för att deras förkunskaper är svaga.” Att studerandenas förmågor varierar är oftast utgångsläget i all undervisning. Vårt ansvar som lärare är att ge en god undervisning och de som har större luckor får jobba mer med att täppa till de kunskapsbrister som finns. Motivationen bland de studerande varierar, men en gemensam nämnare är att de som ser att de kommer att ha nytta av sina språkkunskaper är mer villiga att investera tid och energi på att lära sig. Den här investeringen bär även frukt i studieprestationerna.

Transspråkande och interkulturell pedagogik

Boglárka Straszer är professor i svenska som andraspråk vid Högskolan Dalarna. Straszer, som härstammar från Ungern, hälsade på oss på flytande finska under början av sitt föredrag, eftersom hon bott och verkat i Finland under en stor del av sitt liv. Straszer diskuterade bl.a. begreppet modersmål och summerade att man kan definiera ett modersmål utgående från flera olika synvinklar: ursprung, kompetens, funktion och identifikation. För sin egen del menade hon att hon har olika modersmål beroende på vilken aspekt man tar i beaktande. En person kan alltså flera modersmål och något av dem kan också vara ett andraspråk, d.v.s. ett språk man lärt sig efter tre års ålder.

Transspråkande är ett relativt nytt begrepp där man ser på språk som en aktivitet och en resurs inom sociala, kulturella, historiska och politiska sammanhang. Man försöker inte syna de enskilda språkens struktur, utan hur individer lever och använder sina språk. Straszer påminde om att det är en rikedom att kunna fler språk och språkinlärning i ett språk även stödjer utvecklingen av övriga språk. Ur en pedagogisk synpunkt borde användningen av alla språk en individ i någon mån behärskar uppmuntras.

Arbeta tillsammans

Under vårträffen presenterades EU-programmet Interreg Nord och projektet Arbeta tillsammans – Språkutbildning i svenska för studenter, personal och arbetssökande. Projektets mål är att genom ett gränsöverskridande samarbete i norra Sverige och Finland stärka områdets attraktionskraft och konkurrenskraft. Språkutbildning och kulturkännedom var en av byggstenarna i detta projekt och detta arbete har letts av Ida Valtonen och Marita Metsävainio vid Uleåborgs yrkeshögskola. När projektet inleddes, år 2020, var arbetslösheten hög i norra Finland, medan det fanns mycket jobb på den svenska sidan. Genom praktiska språkkurser förbättrades attityden till det svenska språket och arbete på andra sidan gränsen.

Samarbete med anda lärare

Att arbeta som lärare är ofta ett mycket ensamt arbete. Att kunna utbyta tankar och idéer är därför guld värt. Genom att höra hur undervisningen läggs upp vid andra yrkeshögskolor, både på detaljnivå och på en mer omfattande strukturell nivå, kan vi bättre utveckla det egna arbetet. Förhoppningsvis kommer denna samverkan inom svenskundervisningen att fortsätta mellan våra skolor och även kontakterna i grannländerna att öka. Det politiska och ekonomiska läget i världen just nu ger goda grunder för att även i framtiden hålla fast vid de goda band vi redan har till våra nordiska grannländer. Språkkunskaper kommer att vara nyttiga, oberoende om det är frågan om modersmål, andraspråk eller ett transspråkande där flera språk används om vartannat.

Nära Högskolan Dalarna ligger två av UNESCO utsedda världsarv, nämligen Falu gruva och Carl Larsson-gården. Vi hade nöjet att besöka båda platserna.