Maria Åhman-Nylund
Mångsidiga språkkunskaper är en viktig konkurrensfördel i arbetslivet, och detta bör avspegla sig även i utbildningen på högskolorna. Handledningen spelar en viktig roll då studerandena formar sina attityder och nätverk. Handledaren kan själv visa ett gott exempel då det gäller att använda sina språkkunskaper, och ska gärna känna till olika metoder och möjligheter gällande språkstudier och -inlärning. Man behöver förstås även förståelse och intresse för olika bakgrunder, till exempel kulturer och minoriteter. En fungerande handledning bygger på ömsesidig förståelse, samarbetsvilja, interaktivitet och förmåga att se helheter och möjligheter ur ett brett perspektiv.
Tidigare ordnades Vägledardagar för svenskspråkiga studiehandledare i Finland och som ett helt skilt evenemang Opopäivät, främst för de finskspråkiga kollegerna. Numera gäller det årligen återkommande evenemanget Opopäivät alla studiehandledare i landet, oberoende av ort, arbetsspråk eller vilken utbildningsnivå eller -organisation man verkar inom. Den tre dagar långa fortbildningen samlade i februari i år kring 800 studiehandledare i Esbo, och programutbudet var imponerande stort. Många parallella sessioner erbjöds under de två första dagarna, och deltagarna hade möjligheten att välja de studiebesök, föreläsningar och workshoppar som man upplevde sig ha mest nytta av.
Under Opopäivät 2026 hörde jag bland de finlandssvenska studiehandledarna diskussioner om att man saknade det mindre evenemanget Vägledardagarna, som alltså riktades till finlandssvenska studiehandledare från hela landet. Fortbildningar behöver vara kostnadseffektiva, och ge möjlighet att fokusera på det som är aktuellt och som man har konkret nytta av i det egna jobbet. Det hör till den mänskliga naturen att man ofta söker sig till det som är bekant och känt från tidigare (se till exempel Tobin 2024), och även språkbarriären kan göra det utmanande för helt svenskspråkiga studiehandledare att delta i Opopäivät. Fortbildningens huvudspråk är finska, även om det också erbjuds många svenskspråkiga sessioner i programmet. Enligt min åsikt fungerar det bra att ha ett gemensamt evenemang för alla studiehandledare i landet, men det är viktigt att man i planeringen av programmet inkluderar svenskspråkiga studiehandledare och beaktar de behov som den här gruppen har. Fortbildningsdagarna erbjuder en fantastisk möjlighet för alla deltagare att träffa kolleger och skapa ett bredare nätverk, över språk-, kultur- och utbildningsstadiegränserna. Jag tror att vi handledare upplever detta som övervägande positivt, och föreningen SOPO ry (Suomen opinto-ohjaajat) som är huvudarrangör har redan en lång erfarenhet och verksamhet som möjliggör att ordna dessa massiva, årliga fortbildningar, som för många studiehandledare är årets viktigaste fortbildning. Förhoppningsvis kommer man även i fortsättningen att ordna alternativa programpunkter som inte bara passar den stora massan, utan även specialsessioner för svenskspråkiga och handledare på olika utbildningsstadier, så att man både får fokusera på de konkreta sakerna inom det egna arbetsfältet och samtidigt skapa nya nätverk, bredda sitt perspektiv och få nya impulser och inspiration.
För mig som studiehandledare och språklärare var språkkunskaper ur handledarsynvinkel ett intressant tema under Opopäivät 2026. Under ett studiebesök på Helsingfors universitet fick vi bland annat höra om möjligheten att studera helt eller delvis på svenska vid universitetet (Helsingfors universitet 2026a) samt om de tvåspråkiga Tvex-examina, som är ett unikt koncept i Finland. Denna tvåspråkiga examen innebär att studeranden avlägger minst en tredjedel av studierna på finska, och minst en tredjedel på svenska, och innan hen får sin examen avläggs ett språkprov, genom vilket man visar att man uppnår den avancerade språknivån C1 även i det språk som inte är ens modersmål. En tvåspråkig Tvex-examen är samtidigt ett bevis på att man har starkare språkkunskaper än vad som krävs för en vanlig högskoleexamen, och att man har förutsättningar att arbeta på båda språken. Man har också utvecklat stödtjänster specifikt för de som ska avlägga en tvåspråkig examen, såsom Tvex-tutorer och individuellt språkstöd. (Helsingfors universitet 2026b.)
På yrkeshögskolan Centria i Jakobstad har flerspråkigheten alltid varit en naturlig del av verksamhetsmiljön. I början av 2000-talet, då skolan ännu hette Mellersta Österbottens yrkeshögskola, använde man fackligt språkbad inom utbildningarna både i turism och företagsekonomi, och grundtanken var den samma som gällande Tvex-utbildningarna på Helsingfors universitet, nämligen att svara på arbetslivets behov av språkkunskaper. (Bergroth 2007.) Ännu idag erbjuder man på Centria i Jakobstad en tradenomutbildning där språkbadsmetoder tillämpas i en del av de obligatoriska studieperioderna. Inriktningen är internationell handel, och i studieplanen kan man se att även om den examen studierna leder till är finskspråkig så ingår en hel del ämnesstudier också på engelska och svenska. (Centria-ammattikorkeakoulu 2026.) Studerandena har goda möjligheter att under studierna utveckla sina språkkunskaper, och får beredskap att kunna använda minst tre språk i sitt framtida arbete. Även om AI ger nya möjligheter till kommunikation också på språk man inte behärskar så är nätverk och personliga möten viktiga i de flesta jobb och branscher, och därför behöver man fortsättningsvis äkta språkkunskaper.
Intresset för språkstudier har minskat avsevärt i Finland, och inom utbildningarna märker man att nivån på språkkunskaperna hela tiden blir lägre (Kolehmainen, Johansson, Lähteenmäki, Vilkuna & Koistinen 2025). För att vända den negativa spiralen behövs åtgärder, och studiehandledarna har åtminstone i någon mån möjlighet att befrämja positiva attityder till språkstudier och lyfta fram betydelsen av språkkunskaperna i den kommande karriären. Olika sätt att utveckla sina språkkunskaper kan presenteras och karriärberättelser som konkret beskriver hur man behöver språkkunskaperna i arbetslivet kan utnyttjas i handledningen. Fast det här är ingen enkel lösning på problemet, som är väldigt mångfacetterat. Resultaten av att språkstudierna minskat eller blivit ensidigare i grundskolorna och på andra stadiet har man redan under flera års tid kunnat se inom högskolorna. Intresset för språkstudier har minskat också på högskolorna, och eftersom efterfrågan och utbud hänger ihop så är också utbudet av språkstudier på högskolorna betydligt magrare än tidigare, och studerandenas språkkunskaper ligger på en lägre nivå. (Kolehmainen m.fl. 2025, 10.) Hela landets språkstrategi behöver ses över och ett långsiktigt arbete krävs, men jag tror ändå att studiehandledarna på de olika stadierna i många fall kan ge en puff i rätt riktning, och själva kan föregå med gott exempel. Använd dina egna språkkunskaper fördomsfritt, visa intresse för andra språk och kulturer och sätt dig in i de olika möjligheterna som studerandena har att studera språk och stärka sina språkkunskaper, både inom och utanför studierna.
Läkaren och docenten Silja Kosola, som är specialiserad på ungdomsmedicin, höll under Opopäivät en intressant föreläsning om barns och ungas välmående i den digitala världen. Kosola förespråkar inte en återgång till tiden före digitaliseringen och ser flera fördelar som den har fört med sig. Ändå menar hon att radikala förändringar behövs i våra beteendemönster, attityder och sätt att använda olika digitala hjälpmedel. Så som vi använder skärmar, appar och andra digitala verktyg idag är risken överhängande att vår hälsa skadas allvarligt. Kosola lyfte fram de sociala kontakterna som en viktig grundpelare för vårt välmående. Att träffa människor och interagera med dem utan skärmar och sociala medier gör oss alla gott, och jag tror att både handledning och språkinlärning sker mest effektivt i just sådana äkta kommunikationssituationer. De digitala lösningarna behövs inom högskolestudier, men vi får absolut inte förminska betydelsen av de äkta människomötena där vi träffas i samma rum. Flerformsstudiernas popularitet växer stadigt inom högskoleutbildningarna, och många föredrar att studera åtminstone delvis på distans. Flexibla studiemetoder gör det möjligt att studera vid sidan av jobb eller på en skola som ligger på en annan ort. Det ger möjligheter som högskolorna har tagit vara på, men jag tror att det är viktigt att vi också framöver möjliggör människomöten där vi alla träffas på samma plats och i samma rum, även inom flerformsstudier.
Språkstudier och -inlärning är enligt min erfarenhet mest effektiva i äkta kommunikationssituationer, där vi träffas och interagerar med varandra. Ofta förstärks språkkunskaper i arbetslivet då man ständigt har målspråket omkring sig och använder det både i kaffebordsdiskussioner och mera formella sammanhang. Jag tror att det är viktigt att språkstudierna alltid omfattar också äkta kommunikationssituationer. Att få öva målspråket med en modersmålstalare, göra en studieresa eller liknande, kan öka motivationen att förbättra sina språkkunskaper och därmed ge bättre resultat. Det finns otaliga exempel på effektiv språkinlärning via olika metoder, såsom språkbad, tandem, inlärning på arbetet, via olika språkprojekt och samarbeten och så vidare. Forskning kring effektiv språkinlärning råder det ingen brist på, men håller vi på att glömma bort betydelsen av de äkta människomötena i dagens digitala och AI-dominerade värld? Då man förnyar den nationella språkstrategin hoppas jag att man kunde lyfta fram de beprövade och mångsidiga metoderna som gett goda resultat och ge dem större utrymme i läroplanerna framöver.
Även gällande studiehandledning tror jag att det är viktigt att den studerande får möjlighet att träffa sin handledare också som ett fysiskt möte, inte enbart online. Det är lättare att skapa en förtroendefull relation om man har träffats och interagerat i samma rum. Efter att man har träffats och fått en första kontakt med varandra kan det kännas lättare att vid behov i fortsättningen hålla sina möten online. Därför brukar vi inom flerformsutbildningarna i Jakobstad alltid rekommendera att man deltar på plats åtminstone i den första introduktionsdagen inom studierna, så att man får träffas och nätverka med lärare, gruppmedlemmar och handledare.
Inom handledningen är det kanske ändå av störst betydelse att vi lyssnar på varandra med öppet sinne och försöker förstå den andre, oberoende om vi träffas online eller i ett fysiskt möte. Förståelse, fördomsfrihet och att genom interaktion tillsammans med studerandena kunna undersöka olika möjligheter – detta behöver handledaren använda sig av i sitt arbete oberoende om det sker online eller inte. Det allra viktigaste är nog det som Mikko Harju sjöng i en av de låtar han framförde under den uppskattade avslutningskonserten på Opopäivät 2026 i Esbo: Mä olen tässä. Artisten berättade bland annat om sin egen studiehandledare i ungdomen, och att handledaren alltid fanns där, lyssnade och backade upp den tonårige Mikko. Att handledaren finns där som ett bollplank, är intresserad och närvarande, lyssnar, godkänner och förstår är något som kan vara väldigt betydelsefullt för många studerande i dagens värld, där man alltför sällan har tid att se människan bakom skärmen. Ett handledningssamtal där man har tid att ventilera och få gehör för sina tankar kring framtiden kan befrämja välmående och framtidstro. Det är sådant som alla behöver i vår turbulenta värld – inte minst dagens högskolestuderande som är med och formar morgondagens samhälle.
Källor
Bergroth, M. 2007. Språkplanering vid en tvåspråkig yrkeshögskola. Exemplet fackligt språkbad. Vasa: Vasa universitet. Acta Wasaensia 182. Språkvetenskap 33. Doktorsavhandling. Tillgänglig: https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-476-195-6. Läst 19.3.2026.
Centria-ammattikorkeakoulu. 2026. Etenemissuunnitelma. Ryhmä ALIK26P. Tillgängligt: https://centria.opinto-opas.fi/curricula/degreeprogrammes/groups/plan?groupId=66304&planId=68654. Läst 13.3.2026.
Helsingfors universitet. 2026a. Studera på svenska. Tillgängligt: https://www.helsinki.fi/sv/utbildning-och-undervisning/studera-pa-svenska?mtm_campaign=HY_Suomi_Svenska_yhteishaku_search&mtm_kwd=&mtm_source=google&mtm_medium=cpc&gad_source=1&gad_campaignid=15372190033&gclid=CjwKCAjw687NBhB4EiwAQ645dufE9c9wUxqEdF9dFE72fzjVeO6Nk6XRxYM2J9JDP6rBNnFRKeK27BoCU3EQAvD_BwE. Läst 13.3.2026
Helsingfors universitet. 2026b. Tvåspråkig examen – ett trumfkort på arbetsmarknaden. Tillgängligt: https://www.helsinki.fi/sv/utbildning-och-undervisning/studier-och-studieliv/tvasprakig-examen-ett-trumfkort-pa-arbetsmarknaden?_gl=1*12ic6ng*_up*MQ..*_gs*MQ..&gclid=CjwKCAjw687NBhB4EiwAQ645dufE9c9wUxqEdF9dFE72fzjVeO6Nk6XRxYM2J9JDP6rBNnFRKeK27BoCU3EQAvD_BwE. Läst 13.3.2026
Kolehmainen, L., Johansson, M., Lähteenmäki, M., Vilkuna, O, & Koistinen, S. 2025. Vieraiden kielten opiskelun ja osaamisen tulevaisuus Suomessa. Helsingfors: Språklärarförbundet i Finland. Visionsrapport. Tillgängligt: https://sukol.fi/wp-content/uploads/2025/02/Visioraportti_25.2.2025.pdf. Läst 19.3.2026.
Tobin, J. 2024. Why We Pursue the Familiar: Insights from Psychology and Psychoanalysis. Tillgängligt: https://jamestobinphd.com/why-we-pursue-the-familiar-insights-from-psychology-and-psychoanalysis/. Läst 13.3.2026.
Maria Åhman-Nylund
Lehtori (opinto-ohjaaja)
Centria-ammattikorkeakoulu
p. 040 729 9969
