Maria Hofman-Bergholm
Sara Kåll-Fröjdö

Att implementera utekontorsrutiner och göra det socialt accepterat i en organisation kan ge stora fördelar. Att vistas utomhus, gärna i en så kallad grön omgivning, ger positiva effekter på fysiologiska, psykiska och sociala processer. I en naturnära omgivning sjunker blodtrycket och halten stresshormoner, man upplever att man kan koncentrera sig bättre, är på bättre humör och är mer klartänkt. Ur arbetsplatsens synvinkel kan utekontorsrutiner boosta kreativitet, innovationsverksamhet, arbetsmotivation och arbetsglädje. Dessutom ger utekontorsrutiner återhämtning under arbetsdagen, motverkar negativ stress och hjälper oss att bygga upp hjärnhälsan.
Varför utekontor?
Det finns en allt större del av den arbetande befolkningen som arbetar mestadels sittande inomhus framför skärmar. Så kallade ”hjärnjobbare” (aivotyöntekijät) arbetar till exempel med administration, försäljning, utvecklingsarbete, innovations- och projektverksamhet. Det innebär ett arbete där man arbetar med att bearbeta information och där man använder sig av olika digitala verktyg.
Stillasittande medför i sig en del negativa aspekter, som till exempel hälsorisker och därigenom förkortade arbetskarriärer. Dessutom betungas våra hjärnor av att inte få pauser från konstanta aviseringar och vi får svårare att koncentrera oss på en och samma sak. Å andra sidan föds tillväxt av nya idéer och vi behöver människor som kommer med idéerna. Finlands mål att öka forsknings-, innovations- och utvecklingsverksamheten till fyra procent av BNP före 2030 är ett ambitiöst mål.
Varför och hur kan vi lösa de här problemen genom att jobba mera utomhus? Utekontorsverksamhet är ett nytt och hett ämne. Det bedrivs en del forskning i Sverige och USA och den första doktorsavhandlingen om utekontorsarbete kom 2024: ”Turning work inside out – exploring outdoor office work” (Petersson Troije 2024).
De allmänt positiva effekterna av vistelse i naturomgivning har påvisats i forskning. Redan efter 15–20 minuter i naturmiljö märks skillnad i fysiologiska mätningar (Lundell & Dolling 2010; Tsunetsugu, Lee, Park, Tyrväinen, Kagawa & Miyazaki 2013; Tyrväinen, Ojala, Korpela, Lanki, Tsunetsugu & Kagawa2014). Förutom rent fysiologiska effekter som sänkt blodtryck, sänkta halter av stresshormon, minskad muskelspänning och sänkt puls, finns också andra positiva effekter. Våra ögon mår bra av att växla mellan korta och långa avstånd, vårt immunförsvar stärks av kontakter med mikrober och naturligt dagsljus hjälper oss att upprätthålla dygnsrytmen och sova bättre på natten.
En av de viktiga effekterna av att vistas i naturomgivning är återhämtning och stressreducering. Enligt uppmärksamhetsåterhämtningsteorin (Attention Restoration Theory, ART) finns två former av uppmärksamhet. Riktad uppmärksamhet betyder att hjärnan är fokuserad på att sortera intryck och utvärdera dem, det vill säga det som sker i så kallade “hjärnjobb”. Den riktade uppmärksamheten utgörs av våra kognitiva kontrollprocesser. När vi vistas i naturomgivning är det i stället den spontana uppmärksamheten som är påkopplad och hjärnan registrerar intryck från omgivningen utan större ansträngning. (Kaplan & Kaplan 1989.)
Att kunna gå ut en stund och arbeta i närmiljön kan förbättra arbetsmiljön genom att öka intag av dagsljus och frisk luft, minska stillasittande och få in variation i arbetsdagen. Dessutom kan det påverka vår hjärnhälsa och våra kognitiva funktioner på ett positivt sätt. Att ta in utekontorsaktiviteter som en del av vardagen kan göra att man orkar koncentrera sig bättre, arbetar mer effektivt och upplever sig vara mer kreativ och mer motiverad, samtidigt som hjärnan får välbehövlig tid att återhämta sig som en del av arbetsdagen.

Hur ska vi komma i gång med utekontorsrutiner?
Som arbetsgivare kan du informera om de positiva effekterna av utekontorsarbete. Var en förebild genom att själv testa och berätta om det för dina medarbetare. Uppmuntra kontinuerligt till kontorsarbete utomhus och ge tips på lämpliga arbetsuppgifter. Det är viktigt att skapa en tillåtande och förtroendefull arbetsmiljö. Gör en enkel företagspolicy för utekontorsaktiviteter – det är bra med klara riktlinjer och ett sätt att legitimera utekontorsrutiner. Har ni bokningsbara mötesutrymmen? Sätt också in utekontor som bokningsbart alternativ i bokningssystemet.
Susanna Toivanen (2019) ger i sin bok ”Ute är inne. Kom igång med kontorsarbete utomhus” följande tips för att testa på utekontorsarbete: Börja med att skissa vilka uppgifter eller arbetsmoment du utför under en arbetsvecka. Fundera sedan vilka av de här du kunde utföra utomhus. Schemalägg den kommande arbetsveckan och sätt in utekontorspass: var och hur tänker du genomföra dem? Pröva på olika utekontorsaktiviteter för att ta reda på vilka som passar dig bäst.
Vad kan man då göra utomhus? Det finns många delar av arbetsdagen, både för en individuell arbetstagare och för arbetsgemenskaper, som till exempel problemlösning, brainstorming, planering, diskussioner och möten, som de facto kan göras med bättre resultat om de inte görs sittande inomhus.
Jobbar du ensam så kan du ta en planeringsession utomhus, för att strukturera upp ditt arbete. Kör du fast i ett problem och kommer inte vidare? Ta en ”tänkarpromenad” eller en problemlösningspromenad. Ta ut din dator och sitt en stund och jobba utomhus. Ska du lyssna på ett webinarium, delta i ett onlinemöte där du inte behöver dela skärm, eller ta ett telefonsamtal? Alla de här funkar också fint utomhus.
Jobbar ni flera i ett team – då är kanske gemensamma planeringsmöten ett bra alternativ. En arbetslunch kan bytas ut till en utelunch och utvecklingssamtal eller möten med samarbetsparter kan med fördel hållas som gåmöten. Avdelningsmöten, månadsmöten, workshopar och presentationer kan hållas utomhus. Genom att komma bort från de vanliga mötesrummen och ut, bryts den vanliga gruppdynamiken upp, vilket kan leda till friare diskussioner, nya synsätt – och kanske ännu bättre lösningar och idéer.
Välj en utekontorsaktivitet som passar dig
Vilken utekontorsaktivitet som passar bäst beror på flera olika faktorer, till exempel vilka dina kärnuppgifter är, hurudan din nuvarande arbetssituation är och framför allt beror det på vilka dina personliga egenskaper är.
En del behöver kanske en pulshöjande promenad för att öka blodflödet till prefrontala cortex när man kör fast i ett problem, medan andra kanske tvärtom behöver en blodtryckssänkande aktivitet för att orka fokusera mitt i stressdimman.
Det är viktigt att tänka på att det enkla, lätta och som fungerar för dig är bra. Redan en kort utesession gör nytta. Det låter kanske inte mycket med 15–20 minuters extra dagsljus, men det har en positiv effekt.
Man behöver inte heller tänka att man måste ta sig till ett naturskyddsområde, vandringsled eller långt in i skogen. En enkel promenad i närmiljön, där det kanske finns en park eller grönområde, är också bra. Att ta med sig datorn och sätta sig en stund på gården ger dig också fördelar.
Årstid och väder är också faktorer att ta i beaktande. Under den kalla årstiden är det bra att röra på sig under sin utekontorsstund för att hålla värmen. Ett tips på en enkel och billig lösning på utemötesrum under höst- och vårsäsongen är att använda sig av växthus eller orangeri. Man får fördelarna av att vistas i naturnära omgivning men ett visst skydd för väder och vind.

”Jag har inte tid”, ”Det regnar”, ”Det känns inte som om jag jobbar” – och andra hinder
Det finns en del saker som lätt upplevs som hinder. Sociala normer och synen på vad som är jobb är avgörande för huruvida det känns som att man jobbar, även om man inte sitter framför skärmen. Man kanske inte upplever ha sig tid och upplever att utekontorsaktiviteten tar för stor andel av arbetstiden.
Den tid det tar att förflytta sig från arbetsplatsen till en lämplig miljö för vald utekontorsaktivitet kan upplevas som slöseri med tid, jämfört med onlinemöten och möten i det egna kontoret. Här kan man fokusera på att inte flytta sig allt för långt, utan praktiskt taget starta utanför dörren till kontoret. Dessutom kan förflyttningssträckor lätt utnyttjas till olika ändamål, till exempel arbetsrelaterade diskussioner och uppgifter inför mötet. Att samtidigt gå kan göra att diskussionerna blir mer givande än vad de skulle blivit inomhus.
Det kan finnas en tendens att föreställa sig att utekontorsaktiviteter fungerar enbart under vår, sommar och höst när vädret är behagligt och det fungerar med vanliga kontorskläder. Det här är inte en dålig sak – det är alltid bra att sätta in utekontorsaktiviteter, men så kallat dåligt väder och en årstid som inte lockar till utevistelse behöver inte vara ett hinder. Vi gynnas kanske allra mest av utekontorsaktiviteter just under den tid av året när vi annars spenderar minst tid utomhus, mellan oktober och april. När det svalare utomhus behövs större inslag av fysisk rörelse för att hålla värmen.
Mötesteknik kan upplevas som en utmaning vid utemöten. Om man tänker lite annorlunda kring upplägget runt möten behöver det inte vara ett problem. Datorer och telefoner kan laddas och nätdelning fungerar också utomhus. Man kan spela in ljudfiler på viktiga möten, använda penna och papper, och mötesprotokoll kan renskrivas inomhus i ett senare skede eller transkriberas med hjälp av AI. Presentationer kan delas i pappersformat och utvärderingar kan fyllas i via telefoner eller på papper. Det kan hända att svaren på utvärderingar blir längre och mer genomtänkta, om deltagarna får fylla i dem i en grön omgivning, i en park vid vattnet eller framför en brasa vid ett vindskydd.
Ett alternativ kan vara att fokusera på din väg till och från arbetsplatsen. “Meijän Polku”, ett initiativ för att främja folkhälsa och välbefinnande i Mellersta Finland under åren 2017–2047 har lanserat uttrycket “työmatkarönsyily”, som innebär att du i stället för att ta samma väg som du alltid gör till och från arbetet, aktivt söker nya rutter och fokuserar på att främja din nyfikenhet, upptäckar- och rörelseglädje. Den kortaste rutten är inte den bästa i det här fallet, utan de rutter där du kan få positiva hälsoeffekter och samtidigt få nya idéer och tankar som kan hjälpa dig i ditt arbete. (Meijän Polku 2025.)

En outnyttjad potential?
I Finland ökar antalet sjukskrivningar, vilket tyder på att våra resurser och förmåga att hantera arbetslivets och vardagens stress inte räcker till. I en nyhet på Svenska Yle 23.10.2025 (Karlsson 2025) framkommer att färska forskningsresultat visar att många finländare upplever att den egna orken har blivit sämre. Om man inte orkar med sitt jobb, så har man inte heller förutsättningar för att vara kreativ.
Arbetsgivare kan inte påverka anställdas privatliv, men när det gäller arbetslivet har ledning och organisation möjlighet att påverka rutiner och arbetsplatskultur i en sådan riktning att arbetstagaren har möjlighet att upprätthålla arbetsförmågan på ett hållbart sätt, upprätthålla kreativitet, motivation och arbetslust.
Utekontorsrutiner är ett mycket kostnadseffektivt sätt att främja arbetshälsa och produktivitet jämfört med andra verktyg. Det är ett arbetssätt som kan effektivera arbetet samtidigt som personalen upplever sig må bättre, vara mer kreativ, klartänkt, harmonisk och mindres stressad. I Finland har vi ofta väldigt nära till naturmiljöer, men ändå är det en resurs vi inte använder oss av. Det finns med andra ord en stor outnyttjad potential.
Projektet ”Innovativa lösningar för framtidens kontor” finansieras av Europeiska Socialfonden och pågår 1.2.2025 – 31.1.2027. Målet med projektet är att förankra innovativa metoder baserade på utekontorskoncept för att främja kreativitet, arbetsmotivation och på lång sikt främja arbetshälsa hos så kallade ”kunskapsarbetare” i Österbotten.
Källor
Kaplan, R. & Kaplan, S. 1989. The Experience of Nature: A Psychological Perspective. Cambridge University Press.
Karlsson, A. 2025. Många finländare oroar sig för jobbläget och den egna orken har blivit sämre.Svenska Yle. Tillgänglig på: https://yle.fi/a/7-10086553. Hämtad 23.10.2025.
Lundell, Y. & Dolling, A. 2010. Kan skogsmiljöer användas vid rehabilitering av människor med utmattningssyndrom? Rön från Sveriges Lantbruksuniversitet. Nr. 13, 2010.
Meijän Polku. 2025. Työmatkarönsyillen työhyvinvointia! Tillgängligt på: https://www.meijanpolku.fi/tyomatkaronsyillen-tyohyvinvointia/. Hämtad 23.10.2025.
Petersson Troije, C. 2024. Turning work inside out – exploring outdoor office work. Mälardalen University Press Dissertations No. 405.
Toivanen, S. 2019. Ute är inne – kom igång med kontorsarbete utomhus. Akademiska Hus. Tillgänglig på: https://www.akademiskahus.se/contentassets/062c571c4ac04bab8c85c12dd7633d2c/ute_ar_inne_a4_susanna_toivanen_akademiska-hus_2019_05_13.pdf. Hämtad 23.10.2025.
Tsunetsugu, Y., Lee, J., Park, B-J., Tyrväinen, L., Kagawa, T. & Miyazaki, Y. 2013. Physiological and psychological effects of viewing urban forest landscapes assessed by multiple measurements. Landscape and Urban Planning. Tillgänglig på: https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2013.01.014. Hämtad 23.10.2025.
Tyrväinen, L., Ojala, A., Korpela, K., Lanki, T., Tsunetsugu, Y., Kagawa, T. 2014. The influence of urban green environments on stress relief measures: A field experiment. Journal of Environmental Psychology. Tillgänlig på: https://doi.org/10.1016/j.jenvp.2013.12.005. Hämtad 23.10.2025.
Sara Kåll-Fröjdö
FUI-expert
Centria-ammattikorkeakoulu
Tfn 040 487 9634
Maria Hofman-Bergholm
FUI-expert
Centria-ammattikorkeakoulu
Tfn 040 356 3305

