Pernilla Howard
Mona Groop-Sjöholm
Enligt EU:s regelverk för hållbarhetsrapportering (CSRD) är stora företag skyldiga att redovisa hur de arbetar med hållbarhetsfrågor. Därför prioriterar allt fler utarbetandet av strategier och mätbara mål för sitt sociala ansvar. I praktiken kan detta innebära att främja välmående på arbetsplatsen och i det omgivande samhället. I projektet CARE uppmuntras företag att ta ett aktivt samhällsansvar genom att låta sina anställda utföra volontäruppdrag för lokala föreningar. Responsen från företag har varit varierande. Medan en del ser volontäruppdrag som en möjlighet, är andra mer tveksamma till nyttan. Att på ett eller annat sätt sträva mot en mer hållbar verksamhet är trots allt något företag i längden inte kan bortse från.
Inledning
Hållbar utveckling innebär samhälleliga framsteg som tryggar förutsättningarna för ett gott liv både för nuvarande och kommande generationer, med respekt för jordens bärkraft. Den bygger på tanken om att miljö, ekonomi och människor ska behandlas ur jämlika perspektiv. (Suomen YK-liitto) Socialt ansvar, som en del av dessa tre huvudområden, integreras allt mer i företagens strategiska val.
Förväntningarna på hållbarhet ökar samtidigt från företag, personal och intressenter. EU:s CSRD-direktiv (Euroopan parlamentti ja neuvosto 2022) påskyndar denna utveckling genom att kräva att socialt ansvar beaktas i strategin som tydliga och mätbara mål. Många företag funderar nu på hur dessa strategiska mål bäst kan förverkligas i praktiken.
Företag kan ta socialt ansvar till exempel genom att främja välmående både inom sin arbetsgemenskap och i det omgivande samhället i stort. Inom yrkeshögskolan Centrias projekt CARE (Companies and Associations for Real Engagement) utvecklas en verksamhetsmodell där frivilligarbete i lokala föreningar fungerar som ett konkret sätt att förverkliga det sociala ansvaret. Det osäkra världsläget orsakar oro som starkt påverkar människors vardag. Många känner en maktlöshet, men samtidigt finns en önskan att kunna påverka och hjälpa andra. Att engagera sig i sitt närsamhälle kan möta detta behov – det erbjuder en möjlighet att påverka sin omgivning. Att på ett konkret sätt får göra skillnad ger en känsla av meningsfullhet. Att göra saker tillsammans stärker i sin tur det sociala välbefinnandet och känslan av samhörighet.
Företagens sociala ansvar
EU-kommissionen definierar företagens sociala ansvar, även kallat CSR (Corporate Social Responsibility), som ”företagens ansvar för sin inverkan på samhället” (Euroopan komissio 2011). Företag uppmanas att göra upp långsiktiga planer för sitt sociala ansvar – inte endast på strategisk nivå utan också genom konkreta åtgärder. Under de senaste åren har vikten av det praktiska förverkligandet av socialt ansvar ökat ytterligare, eftersom EU även kräver att företag rapporterar hur de uppfyller sina hållbarhetsmål. Detta krävs av det nya CSRD-direktivet (Euroopan parlamentti ja neuvosto 2022), vars syfte är att förbättra och standardisera företagens hållbarhetsrapportering. Enligt direktivet ska stora företag som uppfyller minst två av tre kriterier – minst 250 anställda, 40 miljoner euro i omsättning eller 20 miljoner euro i balansomslutning (Euroopan parlamentti ja neuvosto 2013) – regelbundet rapportera om hur deras verksamhet påverkar människor och miljö (Euroopan komissio 2025). Denna utveckling av regelverk har påskyndat företagens satsningar på strategier för socialt ansvar, konkreta åtgärder och fastställandet av mätbara mål som en del av hållbar affärsverksamhet.
Projektet CARE vid yrkeshögskolan Centria
Yrkeshögskolan Centria har ett gediget kunnande inom företagsutveckling tack vare sitt mångsidiga och långvariga arbete med tillämpad forskning. Sedan år 2016 har även tredje sektorn blivit en viktig målgrupp, då flera projekt fokuserat på föreningars behov att utveckla sin verksamhet. Numera är både företag och föreningar centrala målgrupper i Centrias forsknings- och utvecklingsarbete inom samhällsutveckling.
I projektet CARE – Companies and Associations for Real Engagement, uppmuntras företag att ta ett aktivt samhällsansvar genom att låta sina anställda utföra volontäruppdrag för lokala föreningar. Idén till projektet växte fram som ett svar på behov som identifierats hos både företag och föreningar. Företag behöver hitta sätt att ta sitt sociala ansvar, medan det för föreningar alltjämt är viktigt att rekrytera medlemmar. Nya sätt att engagera talkoarbetare är i högsta grad behövligt för att föreningslivet, med sin samhällsbärande funktion, ska fortsätta blomstra.
Volontäruppdrag på arbetstid är på internationell nivå ett utbrett koncept, särskilt i USA (Štumberger & Pauly 2021). Även i Norden förekommer det i viss utsträckning, bland annat genom Volontärbyråns verksamhet i Sverige (Volontärbyrån 2025). I Österbotten har konceptet ännu inte fått något större genomslag, även om vissa företag har börjat tillämpa tankesättet. Ett exempel är Mirka Ab, som under en period av överkapacitet låtit sina anställda utföra volontäruppdrag (Hongell 2023).
Företagets anseende stärks när man på ett genuint och konkret sätt arbetar med sin sociala hållbarhet. Att tydligt visa vilka värderingar företaget står för kan dels vara fördelaktigt i marknadsföring till kunder och andra intressenter, dels innebära en avgörande fördel i rekrytering av ny arbetskraft. Flera studier visar att arbetssökande i dagens samhälle ofta värdesätter företagens arbete med social hållbarhet i sitt val av arbetsgivare (Rank & Contreras 2021). Genom att ta sitt sociala ansvar kan ett företag också skapa en starkare koppling till sin befintliga personal. När arbetstagarna både trivs och känner stolthet över hur företaget hanterar dessa frågor ökar lojaliteten och den interna sammanhållningen.
Projektet CARE skapades för att undersöka hur volontärarbete på arbetstid smidigt kan implementeras i en österbottnisk kontext. Hypotesen är att konceptet har särskilt goda förutsättningar för föreningar och företag i Österbotten, tack vare de starka nätverk som redan finns. Många österbottningar är vana vid talkoarbete och bidrar gärna till sin närregion som de känner stolthet över.
När volontäruppdraget sker i en lokal förening blir kopplingen till den egna vardagen tydlig, vilket gör att uppdraget känns relevant. För föreningarnas del innebär detta inte endast hjälp med praktiska uppgifter, utan även ökad synlighet. På lång sikt kan det till och med ge nya frivilligarbetare då fler människor fått insikt om föreningslivet och kommit över tröskeln till dess verksamhet. Samtidigt gynnas företag av nya idéer för hur man konkret kan bidra till sitt närsamhälle. I dagsläget engagerar sig inte alla företag lokalt i den utsträckning de skulle kunna göra – här finns utvecklingspotential. Det behövs nya, innovativa arbetssätt för hur företag kan ta lokalt samhällsansvar och företagen kunde med fördel uppmuntras att se på lokala föreningar som en möjlighet för engagemang.
Det finns redan aktörer i Finland som uppmuntrar företag att engagera sig i volontärarbete. Ofta sker detta genom användning av en applikation eller med hjälp av en extern koordinator som förmedlar uppdrag. Målsättningen i projektet CARE är emellertid att föreningarna själva ska lära sig att skapa uppdrag och marknadsföra dem till företag. I projektet skapas modeller för hur föreningar kan bygga upp och erbjuda volontäruppdrag till företag. Arbetet sker iterativt och i nära samarbete med företag och föreningar, vilket ger möjlighet att identifiera behov, utmaningar och lösningar under utvecklingens gång. Genom att kartlägga alla stötestenar och ta ställning till de frågor som uppstår, växer modeller fram som kan fungera som utgångspunkt för nya samarbeten. På så sätt behöver föreningarna inte alltid sätta tid och resurser på att skräddarsy nya uppdrag från grunden. Modellerna dokumenteras i en guide som kommer att göras fritt tillgänglig efter projektets slut. Således underlättas utgångsläget för föreningar och företag som är intresserade av konceptet. Guiden kan även ge andra aktörer inspiration för att initiera sektors överskridande samarbeten.
Hur företag gynnas av att erbjuda volontärarbete i grupp
Att få lägga tid på ett meningsfullt samhällsuppdrag under arbetstid skapar en känsla av tillfredsställelse som kan bidra till ökat välmående och minskad sjukfrånvaro. Bland de företag som erbjuder anställda möjlighet att göra volontärarbete på arbetstid är en vanlig modell att arbetstagaren själv väljer sitt uppdrag och utför det när det passar. Ofta handlar det då om ett fåtal timmar per år som läggs på en individuell insats.
I projektet CARE ligger fokus i stället på att volontärarbetet genomförs tillsammans med kolleger. Att göra volontärarbete i grupp har många fördelar. Företagens nytta ligger bland annat i en förbättrad sammanhållning när arbetstagarna får göra något utöver det vanliga tillsammans. Volontärarbetet fungerar som en form av teambuilding där deltagarna tar sig an utmaningar utöver sina dagliga arbetsuppgifter. Att kravlöst få tillbringa tid tillsammans utanför den vanliga kontexten främjar vi-känslan. När en grupp befinner sig i ett nytt sammanhang och ställs inför nya utmaningar förändras ofta dynamiken, vilket gör att rollerna kan ändras. Någon som på arbetet inte tar så mycket plats kan plötsligt träda fram som ledare, särskilt om hen har erfarenhet av eller är bekväm i just den typen av uppgift. Samtidigt kan den som vanligtvis leder behöva ta ett steg tillbaka och lyssna mer på andra. Dessa rollskiften kan ge värdefulla insikter och bidra till ökad förståelse inom arbetsgruppen.
Många företag erbjuder redan sina anställda en årlig friskvårdsdag, så kallad tyky-dag, där fokus ligger på social samvaro och teambuilding. Det kan vara en utmaning att år efter år hitta engagerande aktiviteter för dessa dagar. Nya och innovativa idéer är därför välkomna. Volontäruppdrag på arbetstid skulle kunna fungera som ett inspirerande och meningsfullt alternativ för dessa dagar. Samtidigt kan anställda upptäcka nya hobbyer och till och med känna sig mer förankrade i sitt närsamhälle, vilket även ligger i företagets intresse eftersom det kan bidra till att personalen trivs och väljer att stanna kvar på orten.
Volontäruppdragens paketering
En förening som vill skapa ett koncept för volontäruppdrag i grupp behöver ha ett tydligt syfte och en stark vision för sin verksamhet. Det ska vara lätt att förstå vad föreningen gör och varför. Om föreningens syfte är behjärtansvärt, som exempelvis att stödja långtidssjuka barn, underlättar det marknadsföringen av uppdragen. Även andra faktorer påverkar genomslagskraften. Ett uppdrag som erbjuder en unik upplevelse på en intressant plats kan fånga uppmärksamhet. Likaså kan ett lokalt uppdrag som man genast ser som relevant för sin egen vardag intressera.
Många föreningar drivs helt med volontära krafter, men i just detta sammanhang är det en stor fördel om det finns en avlönad verksamhetsledare, eftersom både kontakten med företagen och uppdragen som utförs ofta sker på arbetstid. Hur föreningens kontaktperson lyckas entusiasmera både sin förening och potentiella deltagande företag har stor betydelse. Det är vanligt att föreningar initialt ställer sig positiva till idén att ta emot grupper från företag för att utföra volontärarbete. Emellertid går tankarna ofta till uppgifter som känns tidsdryga och mindre intressanta, exempelvis städning eller renovering. Det behöver understrykas att uppmaningen ”kom och städa hos oss närsomhelst” sällan lockar.
För att uppdraget ska bli attraktivt behöver det paketeras med omsorg. Även krävande uppgifter kan kännas motiverande med rätt inramning. Uppdraget behöver vara konkret med en klar början och ett klart slut. Det behöver finnas en ansvarig arbetsledare som ger instruktioner, fördelar uppgifter och ser till att målet för uppdraget är tydligt. Uppdraget behöver arrangeras på ett professionellt sätt, så att företaget kan lita på att det genomförs så som utlovat.
Att skapa ett volontäruppdrag för grupper kan vara arbetsdrygt. Därför är det ändamålsenligt att utforma uppdrag som kan upprepas. När man en gång lagt tid på att skapa ett genomtänkt koncept, kan det användas på samma sätt flera gånger utan att bli alltför tidskrävande, vilket gör det värt den initiala mödan.
Hur företag ställer sig till volontäruppdrag på arbetstid
Responsen från företag, insamlad genom en enkät och intervjuer, har varit varierande. Några få företag är så i framkant i frågan att de inte själva reflekterar över att deras insatser skulle vara märkvärdiga. De gör heller inget väsen av sin välgörenhet. Många företag som inte ännu arbetar på detta sätt har varit positiva och på ett allmänt plan konstaterat att socialt ansvar är något man självklart behöver arbeta med. Flera har sagt att de inte tänkt i de banorna och att de ännu inte är beredda att gå vidare i frågan även om de konstaterar att idén i sig är bra. Några företag ser inte alls vinsten av volontärarbete på arbetstid och anser att detta ligger långt utanför deras ansvarsområde. De upplever att det varken finns tid eller resurser för sådan verksamhet.
Majoriteten av företagen har ändå visat en positiv inställning till konceptet och verkar se nyttan av att använda volontäruppdrag som en del av sitt arbete med social hållbarhet. Trots allt kan det noteras att vägen från tanke till handling verkar kräva en viss startsträcka. Nytänkande möts ofta av visst motstånd, vilket gör att passivitet eller negativ respons inte bör ses som hinder i utvecklingen av detta koncept. Att på ett eller annat sätt sträva mot en mer hållbar verksamhet är oundvikligt. Arbetsgivare kan antingen vara i framkant av utvecklingen eller hoppa på tåget i sista stund. Förändring sker oavsett och ju tidigare ett företag börjar engagera sig, desto mer möjligheter har de att påverka utvecklingen. För företag som är tveksamma kring hur de konkret kan ta sitt sociala ansvar behövs goda förebilder. Tidiga användare, s.k. early adopters, som visar på positiva effekter för både företag och samhälle kan bana väg för övriga.
Sättet som konceptet introduceras på behöver ännu bearbetas. Många företag verkar anta att det krävs en stor insats från deras sida, men i praktiken kan några timmars insats av ett mindre team räcka för att testa på om detta är något som företaget kan och vill satsa på framöver. Volontäruppdrag hos lokala föreningar erbjuder företagen en konkret möjlighet att göra nytta – både för sin egen del och för sitt lokalsamhälle.
CARE – Companies and Associations for Real Engagement bedrivs vid Centria-ammattikorkeakoulu 1.1.2024-30.4.2026. Projektet finansieras av Leader Aktion Österbotten, Svenska kulturfonden, Keskitien säätiö, SFV och Otto A. Malms Donationsfond. Projektområdet är Jakobstadsregionens fem kommuner Jakobstad, Kronoby, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre och de primära målgrupperna är företag och föreningar.
Artikkeli on julkaistu alun perin suomeksi Työn tuuli –lehden numerossa 1/2025 tyontuuli_012025_20250603-final.pdf.
Källor
Euroopan komissio. 2011. A renewed EU strategy 2011–14 for Corporate Social Responsibility. COM(2011)681 final. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=celex%3A52011DC0681.
Euroopan komissio. 2025. Corporate sustainability reporting. https://finance.ec.europa.eu/capital-markets-union-and-financial-markets/company-reporting-and-auditing/company-reporting/corporate-sustainability-reporting_en.
Euroopan parlamentti ja neuvosto. 2013. Direktiivi 2013/34/EU. EUVL L 182, 29.6.2013, s. 19–76. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/FI/TXT/?uri=CELEX%3A32013L0034.
Euroopan parlamentti ja neuvosto. 2022. Direktiivi (EU) 2022/2464. EUVL L 322, 16.12.2022, s. 15–80. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/FI/TXT/?uri=CELEX%3A32022L2464.
Hongell, J. 2023. Mirka-anställda bytte produktionslinjen mot vårdjobb – ”Det har varit ögonöppnande”. Österbottens Tidning 7.2.2023. https://www.osterbottenstidning.fi/Artikel/Visa/656323.
Rank, S. & Contreras, F. 2021. Do millennials pay attention to corporate social responsibility in comparison to previous generations? Are they motivated to lead in times of transformation? A qualitative review of generations, CSR and work motivation. International Journal of Corporate Social Responsibility, 6(4), 1-13. https://doi.org/10.1186/s40991-020-00058-y.
Štumberger, N. & Pauly, J. A. 2021. Active, reactive, and proactive approaches to corporate volunteering in three countries. International Journal of Business Communication, 58(4), 536–559. https://doi.org/10.1177/2329488418777038.
Suomen YK-liitto. Kestävä kehitys. https://www.ykliitto.fi/kestava-kehitys.
Volontärbyrån. 2025. Volontärbyrån. https://www.volontarbyran.org.
Pernilla Howard
FUI-koordinator
Centria-ammattikorkeakoulu
p. 040 808 6649
Mona Groop-Sjöholm
FUI-expert
Centria-ammattikorkeakoulu
p. 040 621 1887
